Archive for augusti, 2009

Mängden arbete per tidsenhet

augusti 10, 2009

james-watt

Några har redan tangerat ämnet och vi har förvisso även diskuterat det i ”expertgruppen”, men vad tusan.

100-wattaren är en reklamtävling som premierar kampanjer som gett effekt.

Och tävlingsdeltagarna ska därför presentera bevis på kampanjens uppnådda effekt, genom att påvisa att målgruppen påverkats av kampanjen genom någon form av effektmått, som exempelvis kännedomseffekter, attitydförändringar och beteendeeffekter.

Här är en fråga om man vid bedömningen av de inlämnade bidragen ska bedöma alla effekter som lika viktiga? Eller om man inför juryarbetet ska poängtera att det finns effekter som ska väga tyngre vid bedömningen, även om det självfallet är den enskilde jurymedlemmen som gör sin subjektiva bedömning av vilka kampanjer som kan uppvisa en sådan effekt att de förtjänar ett större antal Watt.

Det mesta som vi bidrar med ska i slutändan hjälpa företag, organisationer eller andra varumärkesägare att uppnå eller helst överträffa sina affärsmål. Och för att lyckas med detta måste vi i de allra flesta fall påverka ett beteende. Det vi gör ska bidra till att några människor – helst många – gör någonting.  Detta oavsett om de som vi vill nå fram till och in till ska skänka pengar till en ideell organisation, skjuta upp sin alkoholdebut, använda kondom eller köpa någonting, som kan bidra till ökad försäljning, ökad marknadsandel och/eller ökade marginaler.

Frågan är här om inte beteenden/beteendeförändringar som är direkt kopplade till affärsmålen borde värderas högre än andra effekter?

Att effekter som innebär att människor gör någonting* borde väga tyngre än effekter som handlar om att de vi vill tala med vill göra någonting (olika former av beteenderelaterade intentioner – vill köpa, vill ha, vill betala mer för…) eller att de tänker eller känner på ett visst sätt (tycker om, föredrar, skulle rekommendera…) eller helt enkelt känner till någonting, även om dessa samtliga dessa effekter intill visshet angränsande sannolikhet oftast hjälper oss på vägen till att nå affärsmålen.

(*Beteendeförändringar som är direkt kopplade till affärsmålen borde självklart värderas högre än andra beteenden som inte har denna direkta koppling. Försäljning som bidrar till ökad marknadsandel skulle per se väga tyngre än exempelvis antal besök på en sajt eller antal nedladdade applikationer, förutsatt att dessa är delmål och inte slutgiltiga affärsmål).

Om vi skapar någon form av rangordnande ”effekthierarki” liknande den jag försökt beskriva, borde detta inte kunna leda till att vi i ännu högre grad poängterar att affärsnytta är den effekt som vi värdesätter högst – för det är det väl?

Och göra det enklare för jurymedlemmarna att bedöma den stora mängden av bidrag.

Eller?